söndag 25 januari 2009

Jag vill inte ha solklart, jag vill ha moln och blixtrar

Jag har pratat med Sötfrö P idag. Han är för underbar, Han är för härlig. Vi skrattar tillsammans, vi pratar, vi lyssnar, vi diskuterar.

Jag var tvungen att få svar av på allt jag undrar. Men som alltid när man har pratat så kommer frågorna efteråt: Varför sa jag inte det? Varför sa jag så? Varför formulerade jag mej inte annorlunda? Varför spann jag inte vidare på det?

Jag frågade i alla fall om det aldrig hade gnistrat mellan oss. Han svarar "Första dejten vi hade tillsammans svävade jag på moln. Jag tänkte, fan va bra det här är, det här kommer bli så bra. Det blixtrade". Varför gör det inte det längre då? Jag berättade att det som skrämmer mej mest är att jag aldrig kommer att få se honom igen men Han sa att Han skulle komma ner och hälsa på mej. Eller hur? Upp till bevis! Jag saknar Honom! Jag vill ha Honom! Jag funderar på ett mess om att spontandejta för att se om de kan bli nåt, Han kanske aldrig hann börja bli kär bara... Det kanske inte är försent, det kanske inte är omöjligt...

4 kommentarer:

  1. Det mest oattraktiva jag vet, är när en kvinna inte kan förstå att det faktiskt är slut mellan oss. Om han säger att han tänker komma och hälsa på dig, så kommer han förmodligen att göra det, men inte som din blivande man, utan som en kompis. Om du vill att han ska bli kär i dig, så ska du inte jaga honom med menlösa sms och telefonsamtal, för det stöter bara bort honom mer. Var lite otillgänglig, låt honom vara jägaren. Bara en åsikt på vägen.
    Lycka till, hälsar en man som avskyr efterhängsna kvinnor

    SvaraRadera
  2. Du skriver vädigt bra =) Nu har du fått lilla mig som läsare - du hamnar bland mina favoriter!

    SvaraRadera
  3. och ett "l" ska in där i första meningen =P

    SvaraRadera
  4. jag bönade och bad, klängde som ett litet barn och du vet hur min situation är nu, han är längre bort än någonsin..
    Söndag och jag kan inte sova:(

    SvaraRadera