Jag vände mej om, tittar han på mej när jag går?

Igår sa han nåt som fick mej att reagera gott. Idag var inte tonen densamma. Jag vet, jag är förkyld, då kan man vända på allt så att det blir dåligt. Men vet ni va ha sa igår? Jag sa till honom att om han skulle sett mej nu så skulle han tycka synd om mej för att jag var så snuvig så han kunde i alla fall skänka mej en tanke och han svarar "ja, det är ju inte den första tanken du får av mej idag ;)". Hihi, sådant gillar jag, de små orden, de små detaljerna.

Jag vet att jag snabbt rusar in i saker men jag gör det inte nu. Gillar bara hans uppmärksamhet och vill träffa honom mer. Detta innebär ju inte att jag börjat planera en framtid ihop med honom. Jag vet att vanliga jag hade börjat planera framtiden redan första gången jag träffade honom, för sådan är jag. Jag rusar, springer, galopperar och allt som oftast står det en vägg i vägen. Så därför går jag nu, ibland står jag till och med still. Ibland tar jag några steg tillbaka och ibland vänder jag om helt och hållet. Idag har jag vänt om helt och hållet... Det är bäst så idag.

Jag har passat bollen till honom, och jag hoppas han passar tillbaka, inte fintar bort mej totalt...