Det är som att jaga något man aldrig kommer ifatt

Han förvirrar mej. Ja de gör han verkligen. Så fort jag träffat nån ny så lyckas Sötfrö P höra av sig. Det var likadant när jag träffade Smiley jue. O nu har han hört av sig igen. O gud så han förvirrar mej.

En kommentar som "Du kanske kan ta o slinka upp hit nångång" får mej att tro att. Ja, vi kanske skulle kunna ses nångång. Jag skulle ju i alla fall tycka det var trevligt. Och han skrev det ändå helt obefogat, det var inget jag hade dragit ur honom. När vi sedan fortsätter prata vidare om det så kommer han med kommentarer som: "De kommer ju inte kunna bli så långvarit, har ju ofta massa planer och hinner inte umgås så länge." och "De kanske e bättre om jag tar mej ner till dej istället.".

Hmm, va fasen håller han på med liksom? Han sår ett frö men han ger fan i att vattna det. Om jag är fröet, så står jag för ljust i fönstret nu och kommer att vissna. Ge mej näring!

Ge fan i att så fröet, ge fan i att få mej att tro att du vill att jag kommer och hälsar på om du inte vill det. Jag klarar mej bra utan dej, så länge det är helt utan dej. Jag vill inte ha bara en del, och jag vill verkligen inte bli lurad av dej.

Säg ingenting!
Igonera mej!
Lura mej inte!

Det blir träff med Lammkött ikväll i alla fall, jag ställde inte in det. Jag tonade bara ned det. Han ville att vi skulle gå ut o äta ihop, jag tycker de räcker med en promenad. Inte alls upplagd för det. Men men, man förlorar ju inget på det.

Okänd kommer hit på lördag, idag känns det inte som jag vill det, men det är säkert bara för att Sötfrö P satt galler i skallen på mej. Men varför ska jag träffa nån som inte fick det att brinna direkt?

Jag vill ha PASSION, annars kan jag vara utan. Jag nöjer mej inte med nåt som bara duger, jag ska ha nåt som är underbart om jag ska ha nåt överhuvudtaget!