fredag 26 februari 2010

Tilliten började infinna sig igen men då kom nästa besked..

Han har ett par jobb på gång på Malta. Han lär flytta dit. Jag vet hur äckligt jäkla bra den här mannen är. Han kommer få nåt av jobben i alla fall. Lämnar mej i kyla o elände. Men jag kan inte annat än vara glad för hans skull. Det här är en chans han inte kan missa. Men det kommer bli tomt för mej. Varför träffade jag honom för tre månader sen? Varför förälskade jag mej? Varför lät jag mej själv falla?

Det vore lättare om jag aldrig hade träffat honom.. då hade jag inte vetat att det fanns så fantastiska människor som honom... Fuck! Det händer alltid. Ryssen for iväg långt bort och nu gör CC samma sak. Mina sanna kärlekar letar sig utomlands och jag blir kvar här.

Men jag försöker blicka fram. Njuta av dagen, sluta oroa mej för framtiden. Tyvärr ser jag ingen annan utväg än att avsluta allt när han far iväg. Varför ska jag vänta på någon som kanske aldrig kommer tillbaka? Jag är lite för bra för att sitta på bänken.

Jag är glad, bitter, ledsen, lycklig o allt på en och samma gång. Jag är splittrad!

4 kommentarer:

  1. Åh hjärtat mitt, tycker så synd om dig...vet ju hur jobbigt det känns för dig det här.
    Ska krama om dig massor ikväll =) och skåååla för det ljuvliga livet.....öh....joooo ;)

    puss puss

    SvaraRadera
  2. Kan du inte följa med, då? Våga något nytt i livet! Funkar det inte så kan man ju alltid komma tillbax..? Think outside the box =)
    Mvh
    Sanna
    (Gammal, gammal vän t Fia..)

    SvaraRadera
  3. nu vill jag vara lite elak å hålla tummarna för att han INTE får något av jobben ;-)
    Eller som anonym sa.. följ med!! =D

    SvaraRadera
  4. Marleen: Visst är livet allt ljuvligt mellan varven, men så kommer bakslagen. Men jag kanske inte ska se det här som ett bakslag utan ett sätt att växa.

    Sanna: Skoj, att du läser =). Vi har pratat hela helgen om möjligheten för mej att också åka ner, men vi verkar inom olika branscher och min bransch är i stort sett obefintlig därnere. Han ska dock hålla ögonen öppna ;-)

    Oskrivnablad: En sanning från mej också, jag har hållt tummarna för samma sak ;-). Men så vill jag ändå så gärna unna honom det här och det behöver ju inte betyda att allt är över. Vem vet, jag kanske börjar blogga därnerifrån snart ;-)

    SvaraRadera