Tilliten började infinna sig igen men då kom nästa besked..

Han har ett par jobb på gång på Malta. Han lär flytta dit. Jag vet hur äckligt jäkla bra den här mannen är. Han kommer få nåt av jobben i alla fall. Lämnar mej i kyla o elände. Men jag kan inte annat än vara glad för hans skull. Det här är en chans han inte kan missa. Men det kommer bli tomt för mej. Varför träffade jag honom för tre månader sen? Varför förälskade jag mej? Varför lät jag mej själv falla?

Det vore lättare om jag aldrig hade träffat honom.. då hade jag inte vetat att det fanns så fantastiska människor som honom... Fuck! Det händer alltid. Ryssen for iväg långt bort och nu gör CC samma sak. Mina sanna kärlekar letar sig utomlands och jag blir kvar här.

Men jag försöker blicka fram. Njuta av dagen, sluta oroa mej för framtiden. Tyvärr ser jag ingen annan utväg än att avsluta allt när han far iväg. Varför ska jag vänta på någon som kanske aldrig kommer tillbaka? Jag är lite för bra för att sitta på bänken.

Jag är glad, bitter, ledsen, lycklig o allt på en och samma gång. Jag är splittrad!

Snabbis

Jag vet... Jag e dålig. Men det e för att jag inte vet vad jag klarar av att dela med mej av just nu... Jag är kär men jag litar inte på honom.. Kanske blir morgondagen en avgörande dag..

Idag är det precis 4 år sedan min stora stora kärlek lämnade mej. Honom glömmer man aldrig..

Jobbet går utmärkt!