Det kanske har vänt?

Oj vad jag inte kan gå vidare. Oj vad jag inte vill gå vidare. Inte utan Honom. Jag vill ha Honom, jag vill vara med Honom. Fasen, jag hade ju bestämt för ett par veckor sen att jag skulle gå vidare utan Honom, att jag skulle strunta i Honom. Hmm de blev visst inte så. Men om jag får drömma i ett par veckor om att det kanske blir vi så kanske jag kan släppa Honom sen.

Förresten känner jag att det börjar vända nu. Visst, det ser fortfarande ut som jag blir varslad o jag är fortfarande inte med i a-kassan så jag kommer förmodligen inte ha råd att bo kvar här. Projektet gick inte som planerat o jag vet inte hur jag ska angripa det nu.

Men ändå känner jag att jag mår bättre, jag känner att jag är värd något. Jag har fått tillbaka lite självkänsla och det kändes verkligen i fredags. Även lördagen präglades nog en del av min nyfunna självkänsla. Jag kanske kommer finna min gamla form redan innan sommaren, det vore underbart.

Träffade Matte igår. Han är go han och han gillar mej precis som jag är. Varför finns de inte fler sådana karlar? Han har i alla fall förstått mitt värde och han vet hur mycket Exet förlorade och att jag alltid har vart värd bättre än så. Det var trevligt att träffa honom igen, jag behövde nog det. Skoj!