En ursäkt passar sig inte såvida den inte heter Lycka!

Jag ber aldrig om ursäkt om jag inte vet med säkerhet att felet beror på mej. Jag säger aldrig förlåt om jag inte menar det. Jag ursäktar mej aldrig för att jag är som jag är eller gör som jag gör. Man ska aldrig be om ursäkt för sig själv. Därför tänker jag inte heller be om ursäkt för att jag inte skrivit på ett par dagar.

Mitt liv rusar på i 270 km/h och jag stormtrivs fortfarande. Min lever trivs nog inte lika bra i min kropp men jag bad den aldrig flytta in där :p. Ikväll väntar tanthaket och dans imorn väntar stort födelsedagsfirande. Underbara vecka överge mej inte! Låt nästa vecka bli minst lika bra.

Varför känns allt dansande lätt?
Varför känns allt underbart och fint?

I vanliga fall hade jag trott att jag nog hade en fling eller en crush på nån som jag förnekade för mej själv. Men jag vet ju att den här gången beror det inte på det. Jag har ju tokdissad två ”manliga” på mindre än en vecka. Jag känner mej inte ensam. Jag vill inte lämna plats i mitt liv för en relation för någon som verkligen inte ger mej fjärilar i magen.


Någon som får mej att sitta här på jobbet och le utan anledning.
Någon som får mej att skämmas över att åka buss för att jag inte kan låta bli att fnissa högt.
Någon som får mej att vakna med ett leende på läpparna och klaröppna ögon.
Någon som får mej att känna den där känslan längst ner i magen varje gång jag tänker på honom.
Någon som jag inte bara vill somna bredvid varje kväll utan även vakna med varje ny morgon.

Han Någon är den enda som kan och får ta mitt singelliv ifrån mej. Jag vill inte ens ha ett tidsfördriv medan jag väntar på Denne Någon.