En förklaring...

Okej, det blev inte ett längre bloggstopp än ett dygn den här gången. Igår var vändpunkten, jag kände att jag var tvungen att resa på mej igen och ägna tid åt allt de bra i mitt liv. Jag vet att ni vill ha en förklaring på vad det var som hade hänt. Det var nog inte bara en sak som hände, de var lite mer.

Jobbet
Jag har haft en sjukt hemsk vecka på jobbet där allt bara har rasat och det känns som om jag jobbat 16 timmar per dygn och jag har inte kunnat släppa jobbet när jag kommit hem. Att jag sen har en chef som är sjukt dålig ledare gör inte det hela bättre. MEN; i tisdags blev hon av med sin chefsroll och är placerad att göra annat på företag. HÄRLIGT! Jag har tagit semester imorn för jag behöver vila upp mej.

Rockern
Ja, Rockern då? Det här var nog anledningen till att jag föll som mest. Jag har lätt att förälska mej. Jag har lätt att gilla människor och jag kan se en framtid med någon efter bara några timmar. Rockern var en sådan. Rockern var någon jag kände att jag kunde spendera en del av mitt liv med. Han var någon jag hade skoj med. Jag hade det mysigt med honom. Han gav mej de rätta orden och pratade om att han var så glad att vi träffades.

Rockern är den enda av mina nätdejter som jag addat på Facebook innan jag träffat honom. Jag gjorde det för att det kändes så rätt. Han fick tillgång till mitt personliga liv på FB. Ett privilegium. Han finns kvar där och ser allt jag gör. Läskigt, hemskt, jobbigt, inte alls bra!

Efter mina rosa moln i söndags när jag kom hem gick det utför. Han skulle ju ringa efter matchen, det gjorde han inte. Jag messade honom utan svar. I måndagskväll hade jag fortfarande inte hört nåt så jag skickade ett mess men fick inget svar. Då börjar man ana oråd.

I tisdagskväll loggade han in på msn. Efter några minuter skrev jag ett "hejsan du" till honom. Inget svar. En kvart gick, inget svar men fortfarande grön på msn. Så jag skrev nåt i stil med "Fasen, jag förstår kanske att du inte tycker det gick lika bra i helgen som jag gjorde. Men en förklaring eller var det bara kemin?". Inget svar. En kvart gick och jag loggade ut.

Sjukt ignorerad alltså. Jag kan ta en diss, jag kan ta en dumpning men att någon ignorerar en och att inte förstå varför gör jävligt ont. Jag tappar tron på dessa karlar. Jag vill inte vara ledsen för någon som jag inte ens känner. Det gör ont!

Resten
Okej, jag ska försöka att inte gräva ner mej i Rockern. Messade Magistern, utan svar. Är väl dumpad där med antar jag men det gör inte så mycket.

Sötfrö P och jag pratade på msn i veckan. Han kommer imorgon. Jag vet jag har sagt det förr men nu tror jag att det blir så. Jag pratade nämligen med honom i telefon igår och vi bestämde att han skulle komma på eftermiddagen imorn. Jag blir sjukt besviken om han inte dyker upp.

Jag vet att det inte är bra i längden för mej att möta Sötfrö P för jag kommer att falla för honom igen eftersom han fortfarande inte är glömd. MEN! Detta gör jag av en anledning. Jag snöar hellre in mej i honom som jag känner än Rockern som jag inte känner. Planen är alltså att börja tråna efter Sötfrö P så att jag inte tänker på Rockern.

Gitarrgurun hörde av sig igårkväll och ville komma hit och hjälpa mej att flyttpacka för att sen sova här. Illa nog för honom så hade jag besök av min bästaste Blomma inatt och hon sov så gott när han hörde av sig så han fick ett nej. Men det blir nog snart han sover här ;)

FS har hört av sig en massa senaste tiden också. Ringde inatt men jag svarade inte. Har messat större delen av helgen som varit men jag har inte svarat. Han blir så sjukt oattraktiv när han jagar mej.

Smiley lyfter mej när jag behöver det. Han säger alltid rätt saker vid rätt tillfälle. vi kanske skulle försöka få till en träff i helgen vi får se.

Ni ser, jag är på väg att gå vidare. Det finns andra en Rockern. Men hur kan nån jag inte känner sätta sådana spår?