Att tvivla på känslor att vara med om upplevelser

Det är mycket som tar upp mina dagar nu. Mycket som händer men kan inte sätta fingret på vad det egentligen är som händer. När jag ser tillbaka på veckan kan jag inte komma på att jag har varit vidare sysselsatt men jag vet att jag inte haft en enda kväll hemma i alla fall.

Glädjen jag kände tidigare har kommit tillbaka. Den är här för att stanna. Den är här för att jag gillar den. Jag gillar att vara glad. Jag gillar att vara positiv. Jag tycker om att tycka om livet. Jag tror fortfarande inte på kärlek. Jag tvivlar fortfarande på känslor.

MEN! Det gör mej inget. Jag har kommit till ett sådant stadie nu att jag inte vill vara omringad av kärlek. Jag vill inte känna. Jag vill leva, jag vill vara. Jag gillar det. På så vis behöver jag aldrig tänka "Tänk om". Jag bara är och jag älskar det. Jag har ingen att tycka om, jag har ingen att bry mej om. Jag har ingen som tycker om mej, jag har ingen som bryr sig om mej.

Och jag gillar det. Jag vill ha det såhär. Jag vill bara ha mina vänner. Jag vill inte ha nån karl som strular till det. Som får mej på fall. Som förvirrar mej. Ett stort bevis på min nyupptäckta insikt då?? Rockern hörde av sig när jag kommit hem från Rockweekend. Hmm, oväntat? Näe inte särskilt. Men jag bryr mej inte. Vill inte ha en ursäkt, vill inte ha en anledning till varför han gjorde det igen.

Jag har svaren inom mej. Jag behöver inte svaren från honom. Jag bildar mej min egen sanning. Den ger mej det jag behöver. Det som är farligt med sådant som inte syns, det som är farligt med alla de abstrakta tingen, det som är farligt med illusioner är att man kan slå hål på dem och då är allt borta.

Allt jag inte kan se,
Det jag inte kan röra,
Finns inte. Jag kan inte se känslor, jag kan inte röra vid kärlek.

Jag älskade att känna. Jag älskade förälskelsen. Nu älskar jag att inte känna det. Det kommer säkert ändras och jag kommer säkert bli helt krossad tusen gånger om men just nu vill jag vara kvar i den här verkligheten ett tag. Saker blir lättare om man bara kan tro på det man kan se.

Jag är glad för att jag får min upplevelse med Strumpan i sommar. Rockweekend var ju planerad så länge så det blev så tråkigt när det inte blev ihop med henne (såhär efterhand inser jag att det var bäst så). Men nu får vi vårt lilla Rockäventyr till Sonisphere. Kika på Metallica, Hänga med Rockers, vara vakna 1½ dygn i streck och dricka större delen av det. Det här ska göra vår sommar. Det här ska bli min och Strumpans Sommarupplevelse 2009.

Lev!