Jag vill inte ta skulden för det

Allt blev mitt fel. Faen, går det någonsin att dumpa någon på rätt sätt? Han är ledsen, han är sårad, han är besviken och på något vis är han säkert arg också.

Jag vet att jag inte kan ta på mej skulden för att han mår dåligt. Jag hade inte kunnat gjort det annorlunda. Ju längre tiden går ju mer vet jag att jag gjorde rätt men ändå mår jag dåligt för att jag lämnade honom. Vafaen, jag kunde inte göra på något annat vis.

Han pratar med mina vänner om hur dåligt han mår. Pratar med dom om hur han kommer gå in i väggen för det här och hamna i en djup depression. Det är ju inte mitt fel, och det är inget jag vill veta. Det här säger mej bara att han inte ens gjorde försöket att lära känna mej. Om han hade varit intresserad av att försöka förstå mej så skulle han veta att sådant här bara gör mej arg. Jag känner ingen medkänsla.

Jag vet. Jag ska strunta i det. Men jag vill inte att männ'skor tror att jag gjorde något fel. Jag gjorde det på ett bra sätt och jag gjorde det jag tyckte var rätt.

*glömma, lämna här*