Soloresan var fantastisk och underbar. Inte alls ensam som befarat från många håll. Jag är lat... Kommer bara att klippa och klistra in från FB vad som hände några dagar till:
Soloresan Dag 4
Jag följde med Peppe. Hade egentligen bestämt mej för att inte följa med men så såg han så charmig ut så det blev att åka till den där surfarbeachen på andra sidan Lanzarote. En riktigt trevlig strand visade det sig vara men Peppe var för På så efter att han visat mej gamla huvudstaden Teguise så tackade jag för mej.
Jag tror kanske även hans story om att han var spansk militär inte stämde riktigt. Jag tror han kom från ön, eller i alla fall bodde där. Han kunde ju så mycket om ön.
Kvällen spenderade jag på Restaurante Universo i gott sällskap av servitörerna.
Soloresan Dag 5
Hela dagen spenderade jag stranden utan varken klocka eller mobil. Det var en sådan dag när havet låg spegelblankt och det var alldeles underbart varmt vilket gjorde att man var tvungen att svalka sig i havet mest hela tiden.
När hungern börja göra sig påmind var det dags att packa ihop och det visade sig då att klockan var tre. Trots den långa dagen på stranden lyckades jag att inte bränna mej. Jag är bannemej lite ansvarsfull ibland.
Det här var dagen då jag var den där personen som jag alltid har velat vara. Jag var den där mostern som satt i främmande land och drack vin till lunch. Jag var den där vännen som äventyrade. Jag var den där Sofie som kunde charma de flesta.
Efter en utsökt middag på Universo (som blev mitt restauranghak) så fortsatte jag vidare till Tequila Bar för att lära känna lite folk. Jag hade ju lova engelsmannen att jag skulle komma. Hans namn var Sean och han var lång och snygg. Så visst finns det heta engelsmän allt.
Det blev en fantastisk kväll med mycket nya bekantskaper. En patriotisk irländare blev min första bordskavaljer. Vad han hette skulle jag aldrig lära mej men jag vet att han kom ner på söndagen med sin flickvän. Flickvännen hade dock stuckit hem redan på måndagen och var inte längre flickvän. Hur det kom sig vet jag inte riktigt.
Sophie i baren var den där glada och spralliga tjejen som gjorde utsökta mojitos som inte såg ut som regnskog ;-). Roxie var också en fantastisk tjej som kom från Brighton. Men Rachid var anledning till att jag stannade så länge. Spanjorer är ena riktiga charmören som vet hur de ska få flickorna på fall.
Kvart i fyra begav jag mej till hotellet och toksomnade direkt för att inte vakna upp förrän efter lunchtid på lördagen.
Resten av semestern fortsattes spenderas på samma underbara vis! =)
Jag hatar honom
3 år sedan
Verkar som om du har haft en underbar resa iaf!! :) KRAM och välkommen hem!
SvaraRadera