Nyårskrönikan Release 1

Pojkarna:
Året började med Sötfrö P. En fantastisk grabb. Någon jag trodde jag kunde ge upp mitt stadsliv för. Någon jag trodde var Han med stort H. Lyckan blev kort. Han kände inte detsamma. Såhär efteråt så känns det bra att det aldrig blev vi. Jag är inte gjord för landsbygden. Jag är en stadsbo.

Smiley kom in i bilden. Någon som jag aldrig fick till det med. Men jag gillade hans charm. Hade en stund med Magistern också men vi passade aldrig riktigt tillsammans. Gitarrgurun har gästspelat det här året med jämna mellanrum.

Sen kom Rockern. Den där fantastiskt charmiga idioten. Den där som förstörde hur jag såg på allt. Han gjorde mej så illa, så ont, trots att vi bara träffades en gång. Någon som bränt sig fast trots att han inte borde ha gjort det.

Masen var han som jag tordes träffa. Han som var olik alla andra. Han som var ödmjuk och hade ett stort hjärta. Masen kunde sjunga och var en fantastisk trevlig prick. Men! Jag var inte kär. Har aldrig varit skulle aldrig bli. Han var en toffel men det var tungt att lämna honom.

CC dök upp i bilden i slutet av november. Allting är nytt men jag mår fantastiskt bra av honom. Han är som jag fast kille. Han tänker som jag, resonerar som jag, kan som jag och dricker som jag. Många trevliga stunder och jag hoppas på att 2010 bjuder på fler härliga stunder med honom.


Upplevelserna:
Jag har hunnit utomlands 4 gånger samt varit på 2 festivaler och 2 rockkryssar. Har även hunnit med ett par spelningar och besökt svenska städer.

Vem minns inte Banditkryssen? Oj, fantastisk kryss men vet inte om jag skulle kunna göra om det igen. Vi hade fantastiskt skoj men hjälp så slitsamt det var. Jag kommer kryssa igen med Bandit men inte med lika mycket sprit.

Kretasemestern med Strumpan blev fin. Vi tog det lugnt, vilade ut oss och njöt av solen och värmen. Mycket badande men mindre sprit än jag trodde.

Rockweekend - den första festivalen ever. Så jäkla nice. Det regnade konstant i 29 timmar men det förstörde inte humöret. Älskvärda människor och fantastiska spelningar. Dit återvänder jag.

Sonisphere - Att se Metallica live var fantastiskt. Blir fortfarande helt varm av att tänka på det. Sonisphere 2010 är redan bokat.

En Dublinresa med mina fantastiska kollegor förgyllde augusti månad. Ölen, kulturen, musiken, människorna. Allt måste upplevas igen. Kanske redan under 2010.

Syster och jag tog vår årliga resa till London. Alltid lika fantastiskt och vilka klipp man gjorde när punden låg så lågt.

Swedenrockkryssen ägde rum i oktober. Helt okej kryss men Bandit var bättre. Vi hade i alla fall trevligt och skoj och fick se ett par bra spelningar.

Jag gjorde min första men absolut inte sista soloresa. Lanzarote var unikt. Jag träffade människor jag gärna träffar igen. Gjorde saker jag aldrig gjort innan. Tog hand om mej själv och tog ansvar för mej själv. Gjorde bara saker som föll mej in. Att resa solo var verkligen min grej.

Familjen & Vännerna:
Efter att Blomman kontaktade mej efter att ha börjat följa min blogg har vi varit oskiljaktiga. Vi dejtar, snackar strunt, upplever världen och ställer upp till tusen för varandra. En gammal kontakt som jag har fått kontakt med på nytt hela tiden. Och Blomman du betyder så otroligt mycket för mej. Ibland är du enda anledning till att jag tar mej upp om mornarna. Blomman är hon som får mej att skratta när det inte finns något att skratta åt. Hon som får mej att må bra när jag bara vill gråta. Hon som finns där när jag trodde ingen fanns kvar. Love you big time Girl!

Strumpan är min upplevelseflicka. Hon som jag lurar och drar med på mina rockupptåg. Hon som mer än gärna ställer upp på det också. Strumpan är hon jag pratar med nästan dagligen och trots att det går perioder när vi inte träffas allt så vill jag alltid att hon ska vara en av de första som får reda på när saker händer med mej. Strumpan jag har inga ord för hur mycket du betyder för mej. Mest för allt vi upplever ihop. Love you Baby!

Familjen.. Syster som alltid finns där och som har världens vackraste och finaste son. Syster som jag diskuterar allt mellan himmel och jord med. Syster som finns där när jag behöver henne. Hon som får mej att förstå saker jag kanske inte alltid vill förstå. Sis du är även den jag kan gråta för närhelst jag behöver det. Oavsett om det är av glädje eller sorg. Det där samtalet jag kan ringa och vet att det inte gör något om rösten spricker, du kommer försöka lyssna ändå. Syskonkärlek!

Sen har vi er alla andra. Tussatösen, den nyblivna mamman. Min äldsta vän och min goda vapendragare. Nu ses vi inte så ofta men du vet att du alltid får höra mitt skvaller. Älskar dej flickan.
Liten, snart är det slut på otur och sorg för dej tycker jag. År 2010 ska bannemej bli ditt år. Jag blir så orolig för dej många gånger och jag vet att du inte vill det. Jag vill så gärna ge dej lite av min lycka när jag har överflöd på den. Tycker det är din tur att känna lycka och glädje nu. Älskar dej för att du är den starkaste jag känner.
Ni är massa andra som också betyder en massa för mej men det är inte många av er som har min bloggadress. Söta Suss och Snygga Kattis är mina goda vapendragare som jag gärna ser mer utav 2010. Bästaste finns där ibland och betyder mycket då. Andra gånger finns han inte där och då är han en skit.

Mina bloggarvänner. Ni är fantastiska. Ibland kommer ni med goda råd. Andra gånger finns ni bara där för ett par tröstande ord. Jag uppskattar er alla en massa. Mest för att ni inte dömer. Mest för att ni bara delar mina erfarenheter och delar med er av er. Ett riktigt gott nytt år till er alla!


Karriären:
Året började med varsel på jobbet. Var övertygad om att jag skulle få gå. Men jag lyckades få stanna kvar. Hade en tanke på att fara till Irland. Slopade den tanken och fortsatte på jobbet som jag lärde mej älska.

Lyckan för det höll inte ens året ut. Nya varsel kom och i början av november var det min tur att gå. Hade massa jobb på gång i början men efter att ha trott att jag hade ett jobb i min hand hos min gamla arbetsgivare gav jag upp jobbsökande och lutade mej tillbaka. Det skulle jag aldrig göra. Inte ropa hej förrän....

Det blev inget jobb där och om två månader står jag arbetslös. Efter nyår så blir det att ta tag i det igen. Jag hade ju till och med avspisat andra jobb för just den där tjänsten. Känns tråkigt och surt men det är bara bita i det sura äpplet och gå vidare.


Slutord:
2009 blev ett väldigt bra år. Mycket gick emot mej men mycket gick även min väg. Jag fick ut mycket av året och går ifrån det med många lärdomar. Många upplevelser jag kommer bära med mej länge. Jag lovade att det här skulle bli det bästa året hittills och trots att min arbetslöshet är nära så känner jag att det här blev mitt år.

Det här är året då jag fick uppleva min första festival, min första solosemester och min första varseluppsägning. Det här är året när jag fann ytterligare en bit i mitt livspussel. Jag fann mej själv ännumera och byggde upp min självkänsla otroligt. Att även vågen vad med mej och kilona försvann mer än vad dom tillkom är också ett plus i protokollet.

Låt oss nu ropa in 2010 och låt oss nu tro att det nya året kommer att om möjligt bli ännubättre. Låt oss tro att karriären löser sig det här året och låt oss hoppas att kärleken blommar. Låt oss tro att vännerna fortfarande finns kvar i slutet av året och att vi är berikade med ännuflera upplevelser.

Skål och gott nytt år!! Jag kommer att publicera det här nu men jag kommer att nypublicera den strax innan nyår med!

Puss på er alla!