När känslorna tar över...

Någonting har hänt och jag kan inte sätta fingret på vad det är. Samtidigt som rädslan att allt ska gå utför finns där så kan jag inte ge tusan att gå runt och le som ett fån. Jag tror aldrig vi har haft det så bra som vi har haft det den senaste veckan.

En sida hos honom har kommit fram som jag inte sett förut.
En sida som jag gillar otroligt mycket.
Han visar mej uppskattning på för mej ett främmande vis. Visst har han sagt förut att han gillar mej och vill vara med mej. Men inte på det viset och med den kontinuiteten som han gör nu. Jag får mail om att han längtar tills jag kommer ner. Vi pratar om fina saker på msn och om hur framtiden för oss inte är omöjlig.

Han talar om att jag har större makt över situationen än vad jag själv förstår. I och för sig tycker jag att det är ganska skrämmande med den makten men jag kan inte låta bli att leka lite med tanken på hur jag ska utnyttja min nyförvärvade makt på bästa sätt... Hmm, tänk om han skulle flytta hem. Nej, nu är jag ute och drömmer för mycket. Jag hoppas han kommer hem inom 3 år och jag hoppas vi lyckas hålla dessa 3 år. För om det ser så ut så vet jag vem jag spendera resten av mitt liv med...

Jag, överdriven? Icke då.. Jag har bara höga visioner och styrs emetionellt. Imorgon kan mitt intresse för honom helt ha svalnat, men det vill jag inte tro....