Från plan till handling

Jag kan inte säga att jag har fler svar idag eller att jag på något sätt har blivit klokare på Sötfrö P, jag kan inte heller säga att jag vet mer än jag gjorde innan helgen. Däremot kan jag konstatera att jag vet hur jag ska lösa saker, hur jag ska hantera mina känslor och hur jag ska handla gentemot mej själv.

Jag åkte upp till Sötfrö P igår. Vi hade det supermysigt och underbart, sådär som bara han och jag kan ha det. Min plan var att åka upp utan att meddela honom om att jag skulle komma. Ni vet, helt plötsligt bara stå där utanför hans dörr. Strumpan fick mej på bättre tankar, han kunde helt dömma ut mej som den "tokweirda" bruden som är sjukligt svartis. Det blev att jag meddelade honom om att jag tänkte komma och han blev glatt överraskad över det. Tänk om jag bara skulle dyka upp och hitta honom i säng med någon annan. Skulle jag verkligen vilja se det? Skulle jag vilja uppleva det? Näe, det blev bättre såhär. O som sagt vi hade det übermysigt. Jag fick förövrigt träffa hans bästa kompis igår med, det måtte ju betyda något i alla fall.

Vill ni veta hur min handlingsplan ser ut för mej själv nu eftersom jag uppenbarligen inte kunde ta ett snack med honom igår? Asså ni vet att när allt är sådär underbart och mysigt så känner man inte riktigt för att förstöra den goda stämningen genom att prata allvar. Såhär ser det förhoppningsvis ut fortsättningsvis i alla fall:

Jag ska sluta överanalysera saker, ta det som det kommer istället. Förr eller senare lär jag ju få reda på vart jag har honom och vad han går för. Vi behöver liksom inte planera allt redan nu. Jag tar det som när vi dejtade, en dag i taget och ser vart det leder. Jag ska även sluta gräva ner mej i att han inte ringer eller messar lika ofta som förut. Han kanske bara är så som person, han kanske inte har lika stort behov av att höras som jag har. Och varför är det egentligen nödvändigt att vi hörs flera gånger om dagen? Jag behöver nog inte lägga så stor vikt i det helt enkelt. Jag ska ta enklare på saker och inte tro det värsta om allt för jag vet att om jag blir sådär misstänksam så kommer han tröttna på mej för då är jag inte samma sprudlande, glada själ som han lärde känna. Jag tycker det låter som en störtskön handlingsplan som jag ska försöka efterfölja :D.