När man förväntar sig det som minst...

Givetvis var det hela ett missförstånd och jag tror honom faktiskt. Det där med digital kommunikation i skrift kan lätt bli fel och jag har fått en ordentlig ursäkt av honom. Alla därnere vet vem jag är och att jag kommer att komma dit ganska så ofta i fortsättningen om allt går som det ska. Det är bara hans chef som inte vet att jag existerar och det är för att han inte är där så ofta. Jag får väl på något vis försöka hålla tassarna borta från honom när chefen är med, eller så kanske det löser sig när jag väl är där.

Och vet ni vad som hände inatt? Jag fick en riktig kärleksförklaring av honom på mail. Han förklarar att han fick ett sådant infall att bara dela med sig till mej av den glädjen han känner att jag snart är hos honom. Han berättar för mej hur glad och förväntasfull han är och hur mycket han har längtat. Igår berättade han också att han börjar förstå att det inte finns någon kvinna som kan mäta sig med hur fantastisk jag är så han tyckte jag skulle fixa jobb på Malta SNARAST.

Tyvärr tänker jag inte göra det. Har ju en lägenhet på gång precis vid Stureplan. Inget man kan tacka nej till liksom trots att kärleken är nära att få mej att göra just det.

Han gjorde min dag så fantastisk av hans fina ord. Han berättade att han vet att han inte alltid har så lätt att dela med sig av sina känslor och tankar men att det inte betyder att han inte tänker på mej för det gör han!

Ha nu en fantastisk Valborg medan jag går runt i mitt Lyckorus!

Massa puss till er alla (Alla inkluderar bara er jag gillar, spionerna är borträknade)!


(4 dygn och 9 timmar kvar tills jag får träffa den fantastiska mannen igen)