onsdag 21 april 2010

Längtan till närheten

Ja, så var det ett tag sen sist igen.. Man glömmer så lätt, o så händer det så mycket och då glömmer man ännu lättare. Mellan CC och mej går det upp och ner för att sedan vända till ner och upp. Just nu känns det väl ganska bra och fint. Vi har ju allt som oftast en god relation till varandra men så får jag för mej att jag vill så mycket mer än vad han vill. Jag längtar så mycket mer än vad han gör. Jag saknar så mycket mer än vad han vet. Hmm, då blir jag irriterad och får för mej att jag inte tänker tycka om honom något mer. Och ja, ni alla vet ju hur man kan styra över sådant?

Jag blir sur på mej själv för att jag håller mej till bara honom. Vem säger att han gör detsamma? Vi har ju inte lovat varandra något. På något vis litar jag ändå på att han inte heller springer runt bland massa flickor därnere. Men varför litar jag på det egentligen? Han är inte skydlig mej att vara mej trogen. Han är inte skyldig mej att vara ärlig. Nu törs jag inte ens räkna ner dagarna tills jag ska åka. Vem vet om planen går tills dess? Och törs jag ens sätta mej på ett plan ner?

Fan, jag vet inte vad jag vill eller vad jag känner längre. Vet inte vad jag vill känna eller vad jag hoppas på. Han ska ju som sagt vara borta i minst två år. Ska jag verkligen gå hemma och vänta? Ska jag hålla mej trogen trots att jag inte har den blekaste hur han är? Tänk om han aldrig kommer hem? Tänk om han hittar någon därnere? Tänk om jag redan är bortspelad och glömd från hans håll.

Det är vår nu. Det är om våren jag mår som bäst. Det är då jag vill dejta som mest. Ska jag verkligen låta det gå mej förbi för att jag råkar vara kär i honom? Eller ska jag leva i två världar? En värld där han är min pojkvän bosatt långt långt bort och en värld där jag bara har mej och får dejta och träffa vem jag vill på vilket sätt jag vill?

Just nu har jag en fruktansvärd längtan efter närhet och det är inte närheten till honom jag längtar efter. Det är närheten till någon. Jag behöver den där omfamningen, den ömma kyssen, de leende ögonen. Behöver någon som tar min hand, pussar min panna och viskar mitt namn. Längtan blir än värre när jag pratar med Smiley.. Damn, lika charmig som vanligt men fortfarande med tjej omkring sig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar