När ett nej borde räcka

Jag har haft besök inatt, inte bara av en utan av två. Inte så spännande som det låter mest en plåga. Först ringde brorsan inatt och undra om han kunde slagga i mitt vardagsrum för att han inte orkade gå hem. O visst, god syster som man är lät jag honom göra det.

Minuterna efter kom FS, hmm. Blandade känslor angående det men jag släppte in honom i alla fall på villkoret att han bara fick sova här. Min bror sov ju liksom i soffan. Jaja, han skulle bara sova. ELLER HUR? Vem lurar jag när jag tror att det är så. Det hela började ganska bra i alla fall och jag fick den där närheten jag har saknat, den där armen att sova på, den där famnen att vila tryggt i. När allt var som bäst och jag kände att såhär kan vi ha det, såhär kan vi sova, myysigt så förstör han det hela. Han tar liksom inte ett nej, han liksom nästan tvingar sig på en så efter mycket armmuskler och bentrix lyckades jag i alla fall manövrera honom. Vilken satans idiot han är alltså. Vad har jag sett hos honom? Aldrig igen!

Imorse när jag vaknade önskade jag att han hade gått, precis som han brukade göra förut, bara försvinna om natten. Men givetvis låg han kvar där och ville gosa. Hmm jag som inte var det minsta upplagd för det låtsades sova in i det sista. Det var ingen idé, han bryr sig ju liksom inte. Men jag tror han hängde me på noterna sen när jag visade mej sådär ointresserad som jag annars bara kan vara när man snackar babyspyor eller vikter på grävmaskiner, så ointresserad såg jag ut.

Jag tror jag bet mej så hårt i läppen så att jag nästan började blöda för att inte ge honom den där pungsparken han förtjänade. Jag vill inte! Jag har fått nog! Nej!

Han har gått nu i alla fall o jag hoppas han inte kommer tillbaka igen...

Projektet ---> Fas 2 Version 2.0

Sådär, nu har jag fått svar på mina frågor angående projektet. Givetvis missar man att ställa en del frågor, men fick i alla fall några svar. Nu börjar jag redan bli nervös för vart projektet kommer att leda. Kommer jag klara av det? Jag börjar tvivla på mej själv. Är det det här jag ska göra? Är projektet rätt för mej? Jag känner nervositeten. Jag måste öva för att kunna gå i mål med projektet. Jag tror det gör mej gott, det är bara övning som gäller nu.

Projektet har gått in i Fas 2, kontrollen ligger inte i mina händer just nu. Jag vet mer nästa vecka. Jag är rädd, jag är nervös...

Facebook liksom - nu får han ju veta allt... damn

Direkt efter senaste inlägget så kastade jag mej in på Facebook o gissa vem som hade skickat en vänförfrågan till mej? Shit, jag blev så tokigt arg att jag ringde Strumpan o Mia o grät. Jag vet egentligen inte varför jag blev så arg. Men han har ju aldrig haft facebook o nu helt plötsligt har han skaffat sig det. Det känns läskigt, han får ju reda på vad jag gör liksom o de som känns mer läskigt e ju att jag får reda på vad han gör. När hans status ändras från singel till förhållande. Vill jag verkligen se sådant? Tokigt ledsen blev jag i alla fall men nu när jag har pratat med honom över msn en stund så känns det lite bättre o jag har accepterat hans förfrågan.

Vi kan väl säga, ingen återvändo för han är ingen man plockar bort bara så där, han är liksom inte funtad så. Så nu får jag ha honom där förevigt o han får se allt jag gör o jag måste se allt han gör...

Nu kanske han får möjlighet att sakna mej i alla fall....

The botten is nådd!

Det kunde visst bli sämre men nu lär det bara kunna bli bättre. Nu har man liksom nått botten. Jag har ju massa jättemycket att se fram emot som jag får fokusera på istället.

*Volbeat i Mars

*Kreta i Juni

*Rockweekend i Juli

*Projektet pågående

Det kommer bli bra. 2009 kan ju aldrig bli värre än 2008 trots den dåliga starten.

Dagens pungspark utdelar jag härmed till Sötfrö P (usch vad han inte gör sig förtjänt av sitt namn)

Har ni hittat hit också?

Jag blev hemma idag också o förblir nog det imorn med. På måndag ska jag sätta igång med det riktiga livet igen, gå till jobbet o sådant. En sak har gjort mej gott i alla fall - att han är som han är fast han sa att han skulle vara annorlunda gör att jag förstår att han inte är något för mej.

Jag kom att tänka på att jag måste kasta hans saker jue, men varför måste jag egentligen göra det? Ryssens grejer har jag fortfarande kvar, okej nerpackade i förrådet, men ändå. Måste man verkligen kasta saker bara för att det tar slut? Måste man göra sig av med allt då? Av Ryssen har jag kvar; en tom dovecremé (som Exet en gång försökte slänga), ett kvitto på den första film vi hyrde tillsammans, påsen som vi bar hem den filmen i, en trasig tändare som jag fått av honom samt presentpåsen som jag fick min julklapp i. Varför får jag då inte behålla en duschcremé, pepparkakor o en tandborste av Sötfrö P?

Förresten Exet berättade för mej att Mrs Drama och "dom" hade hittat hit. Hoppas ni får ut nåt av att läsa hur det går för mej o vad jag gör om dagarna. Förstår inte varför det skulle vara av intresse för er, men men jag är väl oumbärlig och intressant uppenbarligen.

Han finns kvar här

En dag till i misär. Vet att jag inte borde lyssna med det örat eller se me det ögat. Vet att jag inte har någon anledning att bry mej. Vet att det inte rör mej det minsta. Vet att jag inte får. Men fan så svårt det kan vara att låta bli. Vad gör honom ännumera nöjd idag? Vad har han för anledning till det? Vill inte att han ska vara nöjd, vill inte att han ska må bra. Vill inte önska honom lycka och välgång. Vill att han ska ha det förjäkligt. Vill att han ska må dåligt. Vill att allt ska gå fel för honom. Är jag ond då?

Var jag bara en hållplats på hans resa? Var jag bara ett substitut? Fanns det aldrig något där? Var jag bara en reserv? Har jag aldrig betytt nåt för honom? Mår han inte det minsta dåligt? Tänker han aldrig på mej längre? Var jag bara ett kort kapitel i hans bok? Kanske bara en sida?

Så länge som jag låter hans schampoo stå kvar i min dusch, så finns han kvar här. Så länge jag har hans pepparkakor kvar på bordet, så finns han kvar här. Så länge hans tandborste står vid min i badrumsskåpet, så finns han kvar här. Varför gör jag mej inte av med det? Jo, för han kommer finnas kvar här ändå...

Projektet ---> Fas 1 Version 1.3.1

Jag kan inte riktigt ge projektet en ny version helt och hållet men nu har jag fått ut lite till av det. Ett samtal, gett ut mitt nummer, de ska höra av sig. Projektet kommer kunna fortlöpa när de hör av sig. Hoppas det blir under dagen. Jag är taggad, jag vill!

If we can dream it we can do it

Jag förberedde mej väl igår innan jag gick till sängs. Man ska ju typ hänga vitlök utanför dörren om man ska hålla vampyrerna borta (eller har jag missuppfattat det?). Jag hängde i alla fall upp min härligt gröna tröja som jag fann pånytt i förra veckan. Texten lyder: "If we can dream it we can do it". Det var så mycket mej för ett par år sedan och det är just den personen jag vill bli igen.

Det har gått riktigt bra att sova därinne inatt. Jag har sovit hela natten utan att vakna men jag känner mej inte riktigt utvilad för det. Jag har försökt fortsätta med projektet nu men utan resultat, snart får jag ta en genväg oavsett om det är bra eller ej. Som sagt annars kommer jag tröttna på projektet innan det ens börjat.

Jag ska sova i mitt sovrum igen

Jag har bäddat i mitt sovrum nu. Det känns konstigt, jag har ju liksom dragit mej för att sova där. Det är nästan tre veckor sen sist som jag sov i min riktiga säng. Jag vet att jag måste börja sova där igen o ju längre tiden går ju svårare kommer det att bli. Jag har bestämt mej för att sova där inatt, det är därför jag inte har gått och lagt mej än. Allt därinne påminner om Honom. Allt därinne är förknippat med Honom. Att Han kunde sätta sådana spår i mej på så kort tid. Men jag är stark - jag ska sova där!

Tröstshoppa Upplevelser

Okej, jag blev lite ledsen i ögat av en sådan fånig sak. En msn-status som ändrades; Varför är han nöjd? Jag vill veta Varför. Hade det fortfarande varit Vi, så hade jag fått veta Varför. Därför vill jag veta Varför.

Det fick mej att tröstshoppa ett par biljetter till Volbeat på Arenan 5:e mars. En del shoppar kläder, andra slösar pengar på sprit. När jag är ledsen planerar jag framtiden. Jag och Strumpan - Volbeat i mars. Wiiiie!

Jag är besegrad och ber om ursäkt

Okej,
jag erkänner mej besegrad. Winnerbäck är fanimej bra.



Förlåt att jag inte insett det tidigare...

Några ord som förändrar

"Det är synd om dig. Klappa"

Ibland är den där bästaste killkompisen det bästa som hänt mig. Det där små orden i ett sketet sms fick mej glad. Han är bäst, han hjärtar jag.

Projektet ---> Fas 1 Version 1.3

Ni vet när man är sådär toktaggad och vill att allt ska hända ni. Ni vet den känslan! Hmm, jag har varit sådär toktaggad nu för mitt projekt men så vill det sig inte riktigt som jag vill och jag börjar känna mej rastlös. Jag är rädd för att jag kommer att tröttna på detta innan det knappt är påbörjat. Men jag har nu gjort en sak som inte går att dra tillbaka för projektet. Måste räkna det som ett steg och när jag väl får respons hoppas jag att jag kommer vara lika taggad igen för att fortsätta med projektet.

Projektet ---> Fas 1 Version 1.2

Så skulle man då fortsätta med projektet idag men det gick i lås. Jag kunde inte få svar på frågorna ännu, jag får skjuta upp det till eftermiddagen. Jag som var så laddad. Hade till och med ställt upp alla frågor jag behövde svar på för att kunna gå vidare. Jaja, projektet fortsätter i eftermiddag. Kanske kan göra en liten del till det nu på förmiddagen. Vi får se...

På återhörande!

Man får gråta ändå

Jag har kommit på en sak. Ni vet sådant där man alltid kommer på när man är uppe lite försent om kvällarna, saker man funderar över när man är sjuk (ni vet att jag är magsjuk nu va?)

Jag har kommit på att trots att jag gillade/gillar Sötfrö P så mycket som jag gör. Ni vet när det kryper i kroppen av att tänka på honom. Jag älskar fortfarande att tänka på längtan jag kunde se i hans ögon. Jag saknar hur han omedvetet nöp mej i sidan när han somnade tätt intill mej, jag saknar glädjen i hans röst, jag saknar hans sätt att prata om vår framtid. Det är fortfarande så att jag gråter varje gång jag ser de där pepparkakorna vi bakade. Trots detta har jag kommit på att det är dödsdömt. Det kommer aldrig kunna bli vi. Jag kan inte gå tillbaks till gamla pojkvänner. Jag förstår inte varför det ska hålla gång 2 om det inte höll första gången. En annan sak som gör det omöjligt är för att jag alltid skulle oroa mej för att han kommer tappa intresset för mej igen.

Jag vill ha Honom men jag kan aldrig mera få Honom! Insikten gör mej gott, den får mej att vilja gå vidare, den får mej att inse slutet, den får mej att fortsätta med projektet.

Projektet ---> Fas 1 Version 1.1

Sådär, då har vi verkligen gjort del 1 vad gäller projektet. Tänkte att del 1 skulle innehålla mer men kom på att jag måste höra mig för om vissa grejer innan jag kan gå vidare. Detta kan jag inte göra förrän imorgon. Jag har i alla fall gjort, moment 1 i del 1. Jag är nöjd med hur projektet får mej lycklig. Jag tänker på projektet och ler, Strumpan tänker på projektet och det skrämmer henne. Varför vännen? Det blir kul, lustfyllt, skoj! Det blir bra, allt ordnar sig och än vet vi inte vad som händer, vi bara hoppas...

O syster du vet nog vad projektet innebär.

Projektet ---> Fas 1 Version 1.0

Som vanligt när det händer mycket i mitt liv så måste jag se till att det händer ännumera. Hihi, jag tror jag gör så för att få tankarna på annat, för att inte fokusera för mycket på det dåliga som händer just nu.

Jag har skapat mej ett projekt. Jag har något att funderar över, något att tänka på och senare förhoppningsvis något att se fram emot. Jag törs ännu inte säga vad mitt projekt går ut på men det kommer. Jag måste bara lyckas med några delmål innan jag är villig att berätta vad det hela handlar om. Eller känner jag mej rätt själv så kommer jag hålla er uppdatera när jag har lyckats med delmål ett redan. Hihi!

Näe, nu ska här sättas igång med projektet.

Sommaren 2009

Tänker på sommaren, tänker på planerna. Har börjat kika på jobb utomlands men vet inte om jag vill, vet inte om jag törs. Det skulle säkert vara bra på något vis men hur skulle jag klara mej utan alla nära här hemma? Jag får fundera, analysera, diskutera, lyssna och tänka.

Sommaren
Kreta med Strumpan, jag längtar.
Substantiven: Sol, Bad, Värme, Pojkar, Karlar, Män, Vin, Drinkar, Alkohol, Mat, Baksmälla
Verben: Sola, Bada, Dricka, Flirta, Socialisera, Minnas, Leva, Skratta, Älska
Adjektiven: Underbar, Härlig, Solig, Varm, Full, Mysig, Vacker, Glad

Rockweekend 2009 - Strumpan vi måste. Vi kan inte låta det glida ur våra händer. Jag tror på Rockweekend. Vi har aldrig upplevt festivalliv. Det är vår tur nu, låt oss åka, låt oss sjunga, låt oss skratta, låt oss älska.

Två vägar - vilken går till lyckan med Honom?

Jag skulle vilja hoppa in i Hans drömmar för att säga allt jag vill säga till Honom. Jag skulle vilja påverka Hans val, Jag skulle vilja förändra Hans känslor för mej. Jag skulle vilja få Honom att ge mej mer tid, Jag skulle vilja få Honom att satsa på mej. Jag skulle vilja ta bort Hans tvivel och få Honom att sväva på moln igen. Jag skulle vilja att Han såg blixtrarna tydligt när Han är med mej.

Jag kan ingenting av det jag skulle vilja göra. Men jag kan göra en sak. Jag kan förändra min egna syn på det här. Jag kan ge mej själv tid att tänka över det här. Jag kan ge fan i att tråna och be. Eller så kan jag fråga Honom om det finns chans, om vi kan fortsätta träffas men utan förpliktelser, om vi kan skapa utrymme och yta för att få det att växa.

Nu är bara frågan, vilket är bäst? Att inte höra av mej alls eller att höra av mej och i alla fall fråga?

Om jag inte hör av mej, kanske jag redan har förlorat allt. Jag menar, jag har hört det sista av Honom, Han har hört det sista av mej. Jag lever vidare här, Han lever vidare där. Vi kommer aldrig mer ses men då och då blir jag påmind om att Han finns.

Om jag hör av mej till Honom, kanske jag förlorar allt. Jag menar, Han säger att det inte är någon idé att vi dejtar, Han säger att vi kanske inte borde ses allt, det kanske är bäst att vi helt slutar höras. Men då har jag i alla fall tagit chansen, gjort det jag kan för att det ska bli vi. Vad ska jag göra?

Att inte ha någon som nyper mej när Han sover känns tomt...

Jag vill inte ha solklart, jag vill ha moln och blixtrar

Jag har pratat med Sötfrö P idag. Han är för underbar, Han är för härlig. Vi skrattar tillsammans, vi pratar, vi lyssnar, vi diskuterar.

Jag var tvungen att få svar av på allt jag undrar. Men som alltid när man har pratat så kommer frågorna efteråt: Varför sa jag inte det? Varför sa jag så? Varför formulerade jag mej inte annorlunda? Varför spann jag inte vidare på det?

Jag frågade i alla fall om det aldrig hade gnistrat mellan oss. Han svarar "Första dejten vi hade tillsammans svävade jag på moln. Jag tänkte, fan va bra det här är, det här kommer bli så bra. Det blixtrade". Varför gör det inte det längre då? Jag berättade att det som skrämmer mej mest är att jag aldrig kommer att få se honom igen men Han sa att Han skulle komma ner och hälsa på mej. Eller hur? Upp till bevis! Jag saknar Honom! Jag vill ha Honom! Jag funderar på ett mess om att spontandejta för att se om de kan bli nåt, Han kanske aldrig hann börja bli kär bara... Det kanske inte är försent, det kanske inte är omöjligt...

Om jag skulle gjort en sådan där lista med typ frågor som vem kysste du senast? Vem fick du ditt senaste sms av? och vart åt du frukost imorse? Så skulle ni alla bli förvånade över svaren. Mohahaha!

Pestvecka men jag är glad, det har jag bestämt mej för

Ja så kom nästa attack då. Hmm, det är varsel på jobbet. Jag blir nog en av dem drabbade, har ju nämligen bara jobbat här sen i oktober o jag som inte ens är med i a-kassan. Hur ska det gå? Iofs så oroar jag mej inte så mycket för jag vet ju att det måste lösa sig på något sätt.

Förövrigt fick jag höra på jobbet idag att jag verkade så glad. Hmm, de kan nog inte förstå de där med fasad men jag blev glad av att få höra det i alla fall. Och vet ni vad jag har bestämt mej för? Trots att det här har varit en riktigt jävla hemsk vecka där så mycket har gått fel så har jag bestämt mej för att vara lycklig.

Jag väljer lycka! Att han inte vill ha mej är hans problem, att han inte känner passion med mej är hans förlust. Att mitt arbete snart glider ur mina händer är deras förlust. Det finns nån där ute för mej också och när jag är redo att motta kärlek igen så kommer jag kunna göra det. Nån därute behöver säkert även min arbetskraft och om inte har jag all tid i världen och möjlighet att göra precis det jag vill. Jag vet dock inte vad jag vill än, kanske flytta utomlands, kanske starta eget, kanske byta stad, kanske stanna här. Jag har bara möjligheter nu, inget som binder mej! :D

Underbar helg till er alla (förutom ni som inte förtjänar det)!

Sådant som värmer :)

Jag måste bara lägga in en diskussion jag hade med Strumpan på MSN. Sådant här får mej att bli på bra humör :)

Jag säger:
jag har kommit på en grej
varför dras jag alltid till personer som är några år äldre än mej?
Det kanske det är där felet ligger. Jag kanske är för barnslig för dom
Strumpan säger:
vet inte varför man alltid dras till fel personer
Jag säger:
just de, du har jag också ett riktigt smalt klientel
musikintresserad, kramgoa grabbar... gärna med skäggväxt. Snackar dom göteborska med irländsk brytning är det ett plus
, jag kan ju skriva en kontaktannons till dej
Strumpan säger:
haha är helt fast i rockgrabbar just nu, alla e fan kopior av honom, illa!!
Jag säger:
, alla mina e ju typ grävmaskinister med naturintresse
såjävla olikt mej de går jue
Strumpan säger:
haha mina grabbar låter lite roligare
Jag säger:
dina låter lite hårdare, lite råare. Lite me mer "raw raw shebear"
Strumpan säger:
haha hell yeah!
Jag säger:
, från en profil av en kille som skickade ett par rader till mej: Det jag brinner för är jakt tillsammans med min hund, finns inget mer rogivande och samtidigt adrenalingivande i min värld.
hmm vadå Sötfrö P-2?
Strumpan säger:
skippa natur grabbarna och gå tillbaka till rötterna, en långhårig rocker
Jag säger:
, som grymtar när han sover och tycker man firar alla hjärtans dag genom att ge en de där tulpanerna som kostade halva priset för att blommorna inte satt kvar o säger typ "öhh.. typ grattis på alla hjärtans dag eller va man säger öhh typ"
Strumpan säger:
jepp de e grejer de

Hemarbete

Jag jobbar hemifrån idag. Förmår mig inte gå till jobbet, kan inte sitta och vara social, kan inte bete mej som folk idag. Dessutom tror jag att jag får mer gjort nu om jag jobbar hemifrån.

Jag kräktes igår, jag blödde näsblod också. Kan bara tro att det beror på besvikelsen. Jag är så ledsen på honom, så arg, så besviken. Jag vet att jag inte borde vara det men vissa känslor kan man inte styra. Jag måste få tycka illa om honom samtidigt som jag tycker så himla mycket om honom.

Förstå att ens psykiska hälsa kan påverka en så mycket fysiskt.

Plocka inte delar från mej, ta hela mej istället!

Ett dygn har gått. Ett dygn med blandade känslor, ett hoppigt dygn. Mest ledsen, mest besviken. Ibland arg, ibland förvirrad. Vet ni vad som sårar mest? Vad som känns mest? Att han gillar mina bra sidor. Han är fanimej förbjuden att tycka om dessa sidor. Dessa sidor är bara till för folk som tycker om hela mej. Min goda ro, min lätta inställning - det är bara saker man får tycka om med mej om man tycker om hela mej. Hör på den här msn-konversation, det här var när vi pratat ut i telefon och bestämt att det var över med Oss det var inte Vi längre.

Jag: Jag kan ju inte annat än att säga att jag kommer sakna att prata med dig om dagarna, men vem vet vi kanske hörs.
Sötfrö P: Jo, det kommer bli tomt. Men vi kommer fortsätta hålla kontakten.
Jag: Vad bra
Sötfrö P: Vad skönt att du tar det hela så bra.
Jag: Det är ju dumt att ta det hårt när jag ändå inte kan påverka hur du känner.
Sötfrö P: Du har så bra inställning

Vafan, han har inte rätt att tycka att jag har en bra inställning! Han har inte rätt att tycka att det är bra att jag är lugn över det som har hänt! Han har inte rätt att tycka om mej alls! Det tar hårt, jag blir arg, jag blir förbannad. Jag vill inte att han ska tycka om något av mej alls. Antingen får han gilla hela mej eller inget av mej. Han får inte ta tillvara på bara mina bra sidor.

Men som vanligt: Jag har en plan!

Det är tomt utan honom. Vem säger godnatt till mej? Vem önskar mej en bra dag på jobbet? Vem ser till att jag kommer upp om mornarna? Vem värmer mej när jag fryser? Vem ger mej orden jag behöver? Vem ger mej närheten jag saknar?

Jag vill känna hans andedräkt i nacken, jag vill känna hans fingertoppar leka över min kropp, jag vill se längtan i hans ögon, jag vill höra hans röst...

Det gör ont att veta att Han inte kände likadant

Min drömmar försvann, min framtid suddades ut. Än en gång blev jag kvar ensamen, än en gång blev jag lämnad för att gå på livets stig själv. Djupet jag såg var inget djup, det var bara så grumligt att jag inte såg botten. Hur kan man känna så olika för varandra? Jag kände lågorna som slog mot mej, Han kände inte ens gnistan. För mej var det kärlek, för Honom fanns det inte där.

Jag mår illa, det känns tungt att andas, jag svimmar snart. Det som känns som en lättnad för Honom, känns som livets undergång för mej. Jag vet att jag kommer att resa mej, jag vet att jag kommer gå vidare, men nu känns det tungt, nu känns det omöjligt. Jag kommer inte att få se Honom igen, jag kommer inte att få skeda med Honom, det finns ingen som kommer väcka mej om mornarna och det finns ingen som säger godnatt om kvällarna.

Om jag bara fick träffa Honom igen, skulle jag då kunna få Honom att ändra sig? Skulle jag då kunna få Honom att sakna mej? Det känns konstigt att veta att vår tid är förbi och jag kommer inte kunna göra Honom påmind av mej.

Låt mej somna in, låt mej försvinna, i alla fall för en stund.

Fade away!

Inget extraordinärt

Idag är en tom dag, ni vet en sådan där dag när ingenting är bra men ingenting är heller dåligt. Det är bara tomt och utan mening.

Tussatösen var här i alla fall så man har tränat skrattmusklerna en del, men inte ont i öronen för det :p. Godis, Camp Rock och skratt. Trodde att jag skulle städa idag, men näe då inte blev de så. O imorn ska jag hjälpa Strumpan med matten, hmm undrar just hur mycket jag kommer ihåg av den ;). När ska jag hinna städa o tvätta då? Sötfrö P kommer KANSKE på torsdag så jag måste ju hinna innan dess i så fall. Vi får se hur det blir med den saken.

*gäsp*

Småbloggskommentatorn

Missade ni förresten att jag blev Veckans blogg hos Småbloggskommentatorn? Det tackar man så gott för och jag känner mej riktigt stolt :D

Från plan till handling

Jag kan inte säga att jag har fler svar idag eller att jag på något sätt har blivit klokare på Sötfrö P, jag kan inte heller säga att jag vet mer än jag gjorde innan helgen. Däremot kan jag konstatera att jag vet hur jag ska lösa saker, hur jag ska hantera mina känslor och hur jag ska handla gentemot mej själv.

Jag åkte upp till Sötfrö P igår. Vi hade det supermysigt och underbart, sådär som bara han och jag kan ha det. Min plan var att åka upp utan att meddela honom om att jag skulle komma. Ni vet, helt plötsligt bara stå där utanför hans dörr. Strumpan fick mej på bättre tankar, han kunde helt dömma ut mej som den "tokweirda" bruden som är sjukligt svartis. Det blev att jag meddelade honom om att jag tänkte komma och han blev glatt överraskad över det. Tänk om jag bara skulle dyka upp och hitta honom i säng med någon annan. Skulle jag verkligen vilja se det? Skulle jag vilja uppleva det? Näe, det blev bättre såhär. O som sagt vi hade det übermysigt. Jag fick förövrigt träffa hans bästa kompis igår med, det måtte ju betyda något i alla fall.

Vill ni veta hur min handlingsplan ser ut för mej själv nu eftersom jag uppenbarligen inte kunde ta ett snack med honom igår? Asså ni vet att när allt är sådär underbart och mysigt så känner man inte riktigt för att förstöra den goda stämningen genom att prata allvar. Såhär ser det förhoppningsvis ut fortsättningsvis i alla fall:

Jag ska sluta överanalysera saker, ta det som det kommer istället. Förr eller senare lär jag ju få reda på vart jag har honom och vad han går för. Vi behöver liksom inte planera allt redan nu. Jag tar det som när vi dejtade, en dag i taget och ser vart det leder. Jag ska även sluta gräva ner mej i att han inte ringer eller messar lika ofta som förut. Han kanske bara är så som person, han kanske inte har lika stort behov av att höras som jag har. Och varför är det egentligen nödvändigt att vi hörs flera gånger om dagen? Jag behöver nog inte lägga så stor vikt i det helt enkelt. Jag ska ta enklare på saker och inte tro det värsta om allt för jag vet att om jag blir sådär misstänksam så kommer han tröttna på mej för då är jag inte samma sprudlande, glada själ som han lärde känna. Jag tycker det låter som en störtskön handlingsplan som jag ska försöka efterfölja :D.

"Jag har en Plan"

Nu börjar det närma sig bristningsgränsen. Men ni som känner vet då vad som händer härnäst. Jag har en plan! Jag e typ som Sickan jue. Alltid måste man ha en plan o sen måste man ha en Plan B också. Jag vet inte om jag är redo att berätta om planen ännu men ni kommer få veta hur det går i alla fall.

Det känns som fallet har blivit ett faktum. Han har inte bara knackat på min dörr, han har öppnat den utan tillåtelse. Han har inte bara börjat kalla mej för Hans, Han har tagit för givet att det är okej att jag är Hans. Men om jag är Hans är inte Han min då? Jag ger, Han tar. Jag tar, Han drar. Hmm.. nåt är inte rätt. När ska jag börja få lite mer respekt för mej själv? Desamma hände ju när jag mötte FS, jag tappar respekten för mej själv. Jag känner så starkt att jag glömmer bort mej själv. Det får inte hända, men det händer gång på gång.

Kan känslor försvinna så snabbt? Kan allt bara blekna bort på bara några veckor? Eller har känslorna aldrig funnits där? Har han aldrig varit intresserad av mej? Det här börjar verkligen påminna mej om min relation med Ryssen. Vi gjorde så många planer om framtiden. Både Ryssen och Sötfrö P är otroliga på att göra planer, på att drömma sig bort om hur framtiden kommer att bli. Lika klar som bilden av min och Ryssens framtid var är också min och Sötfrö P's framtid nu. Jag vet hur vi ska tillbringa vår framtid ihop. Jag vet att jag ska flytta upp till honom, vi ska bo i Hans röda hus med vita knutar. Jag ska få göra iordning vårt vardagsrum, Han ska få göra sitta garage. Jag ska bli pendlare igen, Han ska jobba borta i veckorna. Vi ska resa till Vietnam och ta dykarcertifikat. Vi ska åka på båtsemester i Hans båt. Vi har planerat sommaren tillsammans. Vad händer nu? Planen börjar imorn, jag borde ha ett svar på måndag.

Jag vill ha dej nu som jag hade dej förut!

Fredag - själv men inte ensam

Det blev bra, det blev fint. Jag har nog lärt mej en sak, ibland kan man faktiskt vara hemma själv en fredagkväll och ändå ha de bra. Jag har haft en bra kväll. Jag har skrattat en massa, pratat en massa, funderat en del, analyserat en del. Men nu går nog käkarna snart ur led, över två timmar i telefon. Men lyssna på det här: Utan bråk! Kan ni ana vem jag pratade med?

Näe, kanske ringa Sötfrö nu o kika om han e vaken fortfarande ;)

Följ min blogg med bloglovin

Det där med självkänsla då..

Idag funderar jag på att bara lägga mej här hemma och läsa någon av alla mina självhjälpsböcker som jag samlat på mej under åren. Tidigare har jag ju bara köpt sådana för att jag älskar att höja mitt självförtroende ännumera. Nu däremot tror jag verkligen att jag skulle ha nytta av mitt självhjälpsbibliotek. Den där självkänslan har ju sprungit iväg och gömt mej nånstans och jag vet inte vart jag ska börja leta. Eller som jag skrev i tidigare inlägg, jag tror mej kunna veta när den försvann i alla fall.

När det gäller Sötfrö så känns det i alla fall bättre idag, nästan vackert, eller åtminstone fint. Svartsjukan spökar än (beror ju förmodligen på den där självkänslan) men han hör i alla fall av sig lite mer nu och det känns lättare då. Skulle ju gärna vilja se Honom här idag.

Jag skyller ju min svartsjuka mycket på avståndet, att det är mitt första distansförhållande o så men så slog det mej igår: Är det bara en bortförklaring? Skulle jag vara lika eländigt svartsjuk om vi bodde grannar? Är det bara så att jag kanske inte vill se mitt egna problem? Jag vet fasen inte hur det är.

Dagiskola och boken om jakten på bekräftelse ikväll då!

Morgonpromenad igen

Det blev en powerwalk idag också, trots att termometern stod på -10.3. Den blev iofs lite kortare än vanligt men huvudsaken är att jag kommer ut på morgonen känns det som.

Pratade med Honom igår, det var jag som fick ta initiativet till det. Försökte beröra ämnet, men det är svårt. Sa att jag inte visste vart jag hade honom o han svarar hemma. Hmm.. han vet nog vad jag egentligen menade. Men det kändes fint att prata med honom. Nu helt plötsligt hade han tid att ses på lördagkväll, men jag har redan annat inbokat.

Näe, göra mej iordning kanske.

Ciao!

Att falla när Han bara snubblar till

Han springer, jag springer bredvid. Vi springer tillsammans. Han snubblar till, drar med sig mej. Jag faller, Han springer vidare, jag ligger kvar. Jag är sårad, kan inte resa mej upp, jag ser Honom försvinna. Varför faller jag när Han bara snubblar? Varför blir jag sårad medan Han fortfarande kan springa?

Tyst hela dagen, inga meddelanden, inga samtal. Det är tomt, det är ensamt. Vart tog ljuset vägen? Vad hände med oss? Det skulle ju vara vi, gäller det fortfarande? Var det bara en illusion?

Vad vill Han egentligen? Det var hans förslag att vi skulle bli exclusive med varandra, men har Han ångrat sig? Vad hände med längtan? Vad hände med planen om framtiden? Vad gäller? Vad finns kvar? VARFÖR?

Det är dags för Spelet. Fungerar det på Honom? Om jag är kall, blir Han varm då? Om jag är oberoende, blir han Beroende då? Om jag är självständig blir han osäker då?

Det borde vara: Om jag gråter, gråter Han. Om jag skrattar, skrattar Han. Om jag är glad, är Han glad. Om jag vill, vill Han. Är det så?

Han ringde i alla fall

... de känns bättre då men inte bra.

Låg dag

För många tankar, för lite action

Japp, gjorde det idag också. Powerwalkade! Känner mej så nöjd med mej själv då. Något jag inte känner mej lika nöjd med är Han. Nåt är verkligen fel, jag har fått det bevisat. Varför fortsätter jag hoppas? Varför fortsätter jag tro? Det kommer inte vara länge till och jag borde stänga boken redan nu. Sluta längta, sluta hoppas, sluta sakna - det kommer ändå inte ske.

Jag förstår inte varför jag är så godtrogen. Han är uppenbarligen inte intresserad eller så är han jävligt dålig på att visa det. Vad gjorde jag för fel? Var det nåt jag sa? Var det nåt jag gjorde? Vad det nåt jag saknade? Var det nåt jag hade för mycket av? Varför? Varför? Varför?

Det blir nog en tung dag idag. Men telefonen är tyst o jag tänker fanimej inte använda den! Kanske ska lämna den hemma när jag kilar till jobbet. Jag är arg, ledsen, besviken, konfunderad. Vad är det för fel på mej?

Du får inte knacka på min dörr
om du inte är beredd och komma in
du får inte göra om mitt namn
och börja kalla mig för din.
Du får inte vandra på min väg
utan att visa mig ditt mål
och inte stjäla av min godhet
för att fylla upp ditt hål.

Och du får inte riva mina murar
som jag omsorgsfullt har byggt
om du inte skyddar mina drömmar
så att jag kan somna tryggt.

En svajande dag

Har varit hos bästaste ever nu. Har varit jättetrevligt. Ätit gott, pratat kärlek och livet. Diskuterat då och nu. Han lyssnar jag pratar, han pratar jag lyssnar. Vi har haft en bra kväll, jag har fått höra det jag behöver höra, fått säga det jag behöver få ur mig. Han har lyssnat, han har iakttagit, analyserat (men inte för mycket), ställt rätt frågor och gett mej klarhet. Damn vad jag saknat honom. Tror vi måste träffas oftare, det tror han också.

Jobbet idag då. Så jävla bra, så sjukt hemskt. Med andra ord: Möte idag, mycket gnäll, mycket spy galla, mycket utåtagerande. Men gud så skönt det kändes efteråt. Jag som har ganska låg profil på jobbet fick äntligen komma till tals, berätta om mina vardagliga problem och vad som skulle underlätta för mej. Det kommer säkert ta tid att få alla mina önskemål igenom men det har börjats processa. Kände mej helt slut i huvet när jag gick därifrån, men jag tror det blir bra, har ett hopp om att det här kommer lösa sig, det kommer att fungera.

Sötfrö har jag inte hört av sen sju imorse. Vad händer? Varför? Känner oro anar oråd. Inte bra, men ändå överblickbart. Det löser sig nog, det blir nog fint, det är säkert ingenting.

Näe, snart sängdags, har ju skaffat mej nya vanor, tidiga kvällar o tidiga mornar. Det är nog en bra deal för mej. Hoppas de håller i sig en vecka i alla fall :)

Ciao!

God start igen, god fortsättning då?

Ja det är ju en sådan bra start så jag fortsatte i samma anda idag. Powerwalken alltså o så samtalet av Sötfrö. Tycker om att vakna av hans röst, men det är bättre när jag vaknar bredvid honom. Ser inte ut som han kan komma ner på fredag :(, han har nämligen gått o blivit sjuk o resten av helgen är han ju uppbokad. Shit, fatta att jag kanske inte får se honom på nästan tre veckor då. Nästa helg ska han ju komma för då har ju en av hans vänner i stan fest, men vet inte om jag kan hålla mej så länge. Kanske frågar pappa om jag kan låna bilen någon dag i nästa vecka :p O bara besöka honom över kvällen, men två timmar upp o två timmar hem, hmm då har ju hela kvällen gått :(

Jaja, vi får hoppas att han blir frisk så att vi kan ses. Förövrigt känns allt där lite lättare nu, vi hörs ju inte alls lika ofta längre o han säger inte lika ofta att han längtar efter mej eller saknar mej men på nåt sätt så har jag bestämt mej för att ta det som det kommer. Kära nån, man e ju van att bli lämnad ensam, så skulle han lämna mej så vet jag ju ändå hur det känns. Säger inte så för att jag gett upp utan för att de får mej att fortfarande tordas hålla ihop med honom. Ni vet, titta på största riskerna och sen "go" eller "no go".

Kvällen har jag förresten vigt åt min bästaste killkompis ever. Jag ska hem till honom på middag. Undrar vad vi ska laga men det lutar åt typ viltburgare eller nåt. Ska bli härligt o få bolla allting med honom. Det var ett tag sen jue. Saknar honom en massa i mitt liv, men den kontakt vi haft tidigare kommer vi nog aldrig ha igen.

Nänä, nu måste jag göra mej ordning för jobbet. Hoppas den här dagen blir ligga pigg som gårdagen :)

Vardagsglad

Idag är en bra dag. Idag mår jag fint, idag är det lätt, idag är jag glad. Jag har varit duktig också.

Började ju som sagt med den där powerwalken imorse, jag tror det är den som gjort att det här har blivit en bra dag, för den gör ju att jag känner mej så nöjd med mej själv. Det var ett tag sen jag kände mej nöjd och tillfreds med mej själv så jag behövde det här. Kanske blir en powerwalk som start imorn med, i alla fall om det har den här effekten på mej :)

O så har jag ju typ lagat världens godaste Gulaschsoppa. Fantastisk god o lätt att göra. Det får mej oxå att må bra. Jag blir typ alltid nöjd med mej själv när jag gör soppa från grunden :). Brände mej på tungan - men det gör jag ju var o varannan dag så jag reagerar knappt på det längre.

Han då, Sötfrö P. Har inte pratat så mycket med honom idag - kan sakna tiden (alltså för typ en månad sen) när vi kunde sitta timtals i telefon o ändå ha massa mer att säga varandra. Det är inte riktigt så längre. Vet inte om de är för att nåt lurar eller om de är för att vi blivit så bekväma me varandra att vi inte längre behöver vara sådär superintressanta inför varandra. Hoppas han lyckas boka in lite tid för mej på fredag, varför måste avståndet vara så långt?

Dagens parantes: Hur man vaknar har betydelse för hur dagen blir

Bra start på dagen

Gissa hur jag startade min dag? Jag känner mej toknöjd. Man ska glädjas av det lilla.

Min morgon började nämligen av Sötfrö P ringde o väckte mej typ tio över sex. Efter att ha pratat med honom i tio minuter kände jag mej pigg nog att ta mej upp ur sängen och gick på en riktigt powerwalk. Okej att den var typ bara 20 minuter man jag känner mej jättenöjd ändå o nu är jag jättepigg :D Bra start på dagen!

Tjolahopp!

Pestokassler till middag

Fy fan vad jag är bra ibland. Jag har fått matinspiration o i min värld e det något bra. Jag har fått inspiration till vad jag ska laga för mat o har till o med lagat mat hemma två dagar i rad nu.

Igår åt jag kyckling med wokade grönsaker, grön currypasta och ris, det blev asgott men jättestarkt.

Idag ska ni få receptet för vad jag gjorde:

Pestokassler med ost och ris
2 port.

4 skivor kassler
2 port. ris
Ost
Pesto

Japp, nu är det bara att koka ris enligt anvisning och steka kasslern. Bre pesto på kasslern. Lägg ost på och slå ihop som en dubbel med ost emellan. Stek till osten har smält.

Fan, riktigt nöjd, så lätt men så gott :D

Dagens parantes: Varifrån kommer den blåa målarfärgen?

Ciao!

Måndagskänsla

Tydligen är man ett hett samtalsämne i alla fall...


Förövrigt - ingen bra början på veckan. Varken privat eller på jobbet. Slut på energi redan.

Konfunderad
Orolig
Deppig
Sårad
Trött
Viljelös
Orklös
Negativ


Listan kan göras lång.

blä!

Låt mej slippa känna såhär. Skjut direkt istället!

Att de alltid blir såhär. Lycka är tydligen ingenting bestående i mitt liv. Lycka är uppenbarligen ingenting som är här för att stanna, lycka är tydligen ingenting jag förtjänar.

Det kanske är bäst att sätta punkt redan nu, men jag vill inte. Jag tror ju på det här, varför kan jag inte bara ta de en dag i taget då? Jag vill ju det här, varför kan jag inte bara slappna av då?

Jag antar att jag gett järnet för många gånger o de har alltid slutat med att väggen man springer in i är för hård...

Hallonflirt och tokfylla

Fasen att helgerna ska rusa förbi i sådan satans fart? Imorn e det redan måndag igen och jag är verkligen inte upplagd för jobb. Skulle vilja vila ett par dagar till.

Det här var första helgen sen jag träffade Mys första gången som jag inte träffat honom. Han har varit på fotbollsturnering o jag har varit med mina kära vänner. Va snabbt man vänjer sig med att ha honom nära, nu känns det som superlänge sen sist jag såg honom fast det bara var sex dagar sen. Får se om vi träffas i helgen som kommer, de beror väl lite på vad som händer och sker. Men de måste ju nästan bli så att vi ses, hur ska vi annars klara oss? Jag behöver närhet jue ;)

Va ut igår. På stammis-haket fast jag hade invändningar (för första gången typ). Underbar tjejförfest. Gud så man får reda på skoj saker o gud så man dricker när man bara sitter ett gäng tjejer. Jag o Strumpan gjorde supershotar i kanna, Hallonflirt blev tydligen namnet för dem. Hihi, de kom Tussatösens kusse på, hon tyckte de va ett bra namn o klart man måste hålla med om de :-). Underbar kväll, jag e supernöjd. Synd bara att Tussatösen slog i huvet o att kvällen slutade redan innan två. De e inte likt mej men jag tror de va bra, skulle nog inte ha orkat med mycke längre själv.

Jag känner mej orolig fast jag egentligen inte borde. Men ni vet hur jag är o jag kan fanimej inte bara släppa det. Hoppas verkligen att det löser sig o blir bra men just nu är jag bara förvirrad o orolig o de känns skumt. Jag måste få rätsida på allt det där. Tänkte förresten att jag skulle ringa husläkaren i veckan för att kika mina värden, men vet inte om jag vill veta, se sanningen. Bättre att vara ovetande kanske.

FS ringde inatt o messade. Han va trevlig att prata med faktiskt, tog mitt nej direkt. Varför är han bara intresserad när jag har nån? Jag e ju så jävla ointressant när jag är singel.

Förresten vet ni vad jag gjort idag? Jag har ägnat mej åt frosseri! På riktigt, riktig frossa. Jag har inte ätit godis eller nåt sådant. Bara frossat massa i mat, ganska bra mat också för den delen.


Dagens parantes: Jag vann!

Semlor

Säger bara SOCKERCHOCK!

Korvstoppning och väntan på nåt gott

Jag tänkte ha ett agg-inlägg om en hemsk vardag där ingenting flytit min väg. Där det ena misslyckandet har banat väg för det andra, men så tänkte jag. Vafan, jag e ledig nu, de e ingenting jag behöver irritera mej på på min fritid. Det kommer ju en dag imorn me som jag kan ödsla till att irritera mej igen o känna att jag fanimej inte fattar eller hajjar nånting. Det har med andra ord varit riktig korsvstoppning idag och jag kan inte få in mer i min stackars hjärna. Det kommer säkert en AHA-upplevelse snart men idag har det känts som den stunden är långt borta.

Var o kika på bil idag. Nej tack! Men söt var den, man kan ligga o kika på stjärnorna i den *tihi*. Vi får kika på nån annan helt enkelt.

Förresten - över 12 timmar sen sist. Satans va hårt det känns. Jag vet, de e säkert inget men ni alla vet hur jag är. Jag litar inte på folk, jag är svartsjuk och jag anar alltid oråd. I'm still waiting!


Förresten dagens parantes: Felcitering - det gjorde min dag!

Ciao!

2008-års lista

Jag har hittat en lista, samma lista som Strumpan och Syrrans babe har hittat. Men den här med fler frågor så här har ni mina svar:

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jo det gjorde jag, en hel del sådana saker faktiskt, men vi låter de vara osagt om vad ;)
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag gav aldrig några sådana
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja då, jag blev ju moster :) o så fick Söta M sin Groda
4. Dog någon som stod dig nära?
Näe inte dog som i döden, men dog för mej
5. Vilka länder besökte du?
Sverige, Spanien, England
6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Tro, hopp och kärlek
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
6 december hoppas jag kommer att vara en sådan dag (1 månad sedan ídag alltså)
8. Vad var din största framgång 2008?
Ja, jag har väl fått en löneförhöjning på dryga 10000 kr/månaden under det här året :)
9. Största misstaget?
Att jag hyrde ut min lägenhet och sen inte stod på mej mer när det uppkom problem, att jag flyttade ihop med honom
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Näe, inge allvarligt men magkatarr har man väl fått sådär i slutet av förra året
11. Bästa köpet?
Måste ha varit mina fantastiska vinterskor och mina skidbyxor *hihi*
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Bilen, hyran, resorna
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, det måste vara att jag tordes träffa Honom och att det gick så bra ;) O att jag blev moster :)
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Det lär ju vara Nomys låtar: Cocain och I Miss You
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Stått på mej mera
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Tagit åt mej mindre
18. Hur tillbringar/tillbringade du julen?
Med familjen
19. Blev du kär i år?
Jag tror de kan kallas kärlek, eller förälskelse i alla fall :p
20. Hur många one night stands?
Inget renodlat one-night-stand. Haha, sug på den ni kamrater!
21. Favoritprogram på TV?
De har ju blivit mycket Gossip Girl
22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Hata är ett starkt år men för 2008 kan jag absolut säga att JA, de gör jag fanimej
23. Bästa boken du läste i år?
The Dirt av Neil Strauss, strax därefter The Game av samma författare
24. Största musikaliska upptäckten?
Upptäckt som i nytt för mej? Nomy, Som i live? H.E.A.T. för Sabaton har jag ju sett tidigare
25. Något du önskade dig och fick?
Bidrag till ny tv
26. Något du önskade dig men inte fick?
Upprättelse
27. Årets bästa film?
Ps. I Love You
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Var i London med min kära syster - Eller i Brighton just den dagen :)
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Upprättelse
30. Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
För lågmäld
31. Vad fick dig att må bra?
Mina kära vänner
32. Vilken kändis var du mest sugen på?
Han som spelar i Ps. I love you - damn he's hot
33. Vem saknade du?
Strumpan som kom tillbaka :)
34. De bästa nya människorna du träffade?
Fina flickorna A, Söte Herr P
35.Vad sammanfattningsvis tycker du om året som gått?
Det kan bara bli bättre! Tragedier, hemskheter, ledsamheter, svek, tårar och öppna sår!

Vad ska man hitta på på en dejt?

Nu börjar idéerna ta slut. Vad ska man egentligen hitta på på nästa dejt? Jag börjar få riktig idétorka. Det blir väl så att nästa gång han kommer hit så tar vi en sväng till go-cart-banan, de kan nog bli kul förutom att han säkert vinner med hästlängder över mej.

Men vad ska man egentligen göra på en dejt för att den ska bli minnesvärd? Jag och Strumpan tog ett speed-talk (jag vet -eget ord) om det här nyss. Hur kommer man egentligen på bra idéer? Jag tycker ju om att dejta för att jag gillar att planera vad man ska göra men nu när dejting-ideérna e slut då?

Vi har lagat middag ihop
Vi har åkt skoter
Vi har bakat pepparkakor
Vi har haft byvandring med sightseeing
Vi har anglat
Vi har bowlat
Vi har druckit öl
Vi har gått ut o ätit
Vi har bjudit hem hans vänner på middag
Vi har ätit plättbrunch

Nån som har andra idéer? Gocart, lasergame, paintball? De är ju typ ändå ganska vanliga dejtingsysslor. Jag söker något mer ordinärt men inte nåt som tömmer hela sparkontot.

Gud så jag längtar till nästa gång!

Ciao!

Men åååhhh, kan jag inte bara få må bra utan att tänka för mycket? Måste jag reflektera över allt, misstro alla? Måste jag ha sådana hemska problem med att bara släppa och lätta på trycket?

Jag vill, men jag kan fanimej inte!

Damn!

Året kunde inte börja bättre

Så har helgen passerat i alldeles för snabb fart men gud så bra jag har haft det. Han är underbar mitt lilla sötfrö, damn vad jag gillar honom alltså.

Fredag
Jag kom upp till honom runt halv fyra efter en riktig äventyrsresa i Volvon, såg knappt nåt framåt o tejpade fast backspegeln för att den skulle sitta kvar hela resan :p. Men en Volvo rullar ju alltid, en riktig pärla.

Det blev en lugn fredag. Vi började med att gå en promenad för att hämta Sötfrös bil. Skulle ta en tur till affären men sådär på landet så stänger butikerna tidigt ni vet så det blev inget handla för oss inte. Istället vände vi upp och ner på hans frys och rotade fram kyckling som vi snabbt lagade till, supergott.

Efter det blev det dags att åka o hämta fisken vi skulle ha till anglingen. 100 st mörtar som vi lämnade av hos hans föräldrar.

Eftersom vi skulle upp tidigt på lördagen (klockan sex typ) då gick vi ganska tidigt till sängs o myste en massa, gud så man hinner sakna sådant snabbt. Han är underbar att sova med, jag får då alltid skeda med honom o jag sover så bra med honom.

Lördag
Tidig uppgång! Strax efter halv sju var vi uppe ur sängen och förberedde picknick inför fisketuren. Han fixade allt praktiska och jag bredde alla mackor. En halvtimme senare var vi på väg.

Väl framme på sjön så hade solen fortfarande inte gått upp och det var riktigt mörkt. Jag höll ögonen öppna för vargar o lodjur utan att se något som tur var. Vi borrade massa hål i isen för att sätta ner denna där anglingsutrustningen i alla hål då. En stund före nio var vi färdiga med det så vi satt där på isen över en disig sjö och väntade på att det skulle nappa. O de gjorde de. Eller nappade o nappade, fiskarna va på krokarna i alla fall men inte fick vi nån fisk för de.

De närmsta fisk vi var på hela dagen var när Söte P var o hämtade ved o de började flagga i ett av hålen. Jag fick se ett fiskgap innan fisk släppte o snabbt simmade därifrån. Vi får göra om det här närmare våren, de nappar tydligen bättre då.

Så underbart vackert de var därute på sjön i alla fall. Så vackert när solen gick upp och det klarnade. Vi satt där i solen och bara njöt av varandras sällskap och tystnaden. Lekte tafatt på isen och grillade korv över elden.

Vid halvtvå-tiden gav vi upp. Fiskarna var fanimej inte på hugget så vi åkte hem till hans föräldrar och fikade istället. Ja, de var första mötet med dom o dom verkade lika underbara som honom nästan. De kommer nog inte vara några problem att komma överens med dom i framtiden. Vidare till grannbyn för att handla inför middagen på kvällen.

Väl hemma hos honom tog vi en mysstund o en tupplur innan vi förberedde inför middagen som två av hans vänner skulle komma till på kvällen. Det blev vitlöksinbakad fläskfile med hasselbackspotatis och glass med hallon och mango till efterrätt. Man började ju bli lite nervös för att träffa hans vänner men det gick jättebra. Ett par flaskor vin och samtalsämnena flödade på. De var ett trevligt par och inte blev vi osams på något sätt.

Till sängs med mys men mest för att sova. Trötta efter en heldag jue.

Söndag
Det började med att vi vaknade tidigt o jag som gillar att ligga och dra mej ett tag fick inte de inte. Upp och hoppa för en riktig frukost så att jag skulle orka med by-sightseeingen. Men sen fick jag tillbaka honom i säng för att mysa massa innan vi for ut på promenaden. Vi började med att gå upp till hans två vänner som varit på middag för att ta en kopp kaffe där innan vi fortsatte promenaden.

Vi gick över sjön. Jag har ju alltid varit lite rädd för sjöar för jag e rädd att isen ska brista men kände mej inte det minsta orolig när jag var med honom. Vi la oss på isen och tittade på molnen som åkte förbi oss högt över våra huvuden. Låg där och pussades och bara lyssnade på tystnaden. Underbart! Jag kan nog trivas på landet ändå. En tur till hans föräldrar igen som hade hittat mitt bortsprugna örhänge och dricka mer kaffe och äta kakor.

Under alla dessa dagar i naturen hade vi ändå inte lyckats se ett enda rådjur så vi tog bilen ut för att leta rådjur. Efter att ha kört runt ungefär en timme så hittade vi äntligen ett rådjur så att jag numera kan stoltsera med att jag minsann sett rådjur i helgen :p

Hem för att mysa och gosa och sen göra hamburgare och sen mysa o gosa o ha det underbart. Kikade på ett par filmer och hade det super. Pratade en massa, myste en massa och bara stormtrivdes.

Nu är det måndag och jag har kommit hem. Längtar redan efter nästa gång men det lär ta nästan två veckor, han ska ju på fotbollscup i helgen och jag ska ut med Strumpan. Hur ska jag klara mej så länge utan honom? Damn vad jag längtar tills jag får träffa honom igen.

Bra början

Det nya året började fint i alla fall. Strumpan och jag hade ganska låga förväntningar från början tyvärr. Jag e ju stadsråtta :p. Men med låga förväntningar kan man i alla fall bara bli positivt överraskad och det var vad vi blev :-)

Jag åt nästan ingenting på hela dagen (en hårdmacka med ost) o sen direkt började vi att shota, kanske inte det bästa egentligen men vi överlevde ju det allt. Åt grillat med potatissallad där, men det blev bra mycket mer sprit än mat. Precis som det ska vara på nyår.

Fina fyrverkerier och champagne, trevligt sällskap och goda samtal. Ja det blev en bra kväll helt enkelt. Inget extraordinärt eller något men ändå bra och skoj.

Imorn åker jag till Mys, vi ska mysa, pussas, hånglas, kelas ochh bara ha det bra. Jag ska stanna där hela helgen för första gången. Hihi, vi får se hur vi kommer överens under ett längre tag helt enkelt.

Vet ni vad jag ska göra? Jag ska angla, för första gången i mitt liv. Ni vet fiska i hål i isen o nån speciell utrustning. De ska bli riktigt trevligt att testa på det. Men mest trevligt är ju att jag ska få göra det med honom. Allt med honom är ju trevligt och mysigt. Dricka varm choklad o sitta på isen o pussas, jag kommer ha det så underbart. Gud så jag längtar efter honom.

På måndag ska jag luncha med mina kära gamla arbetskamrater som jag inte träffat sen jag slutade där, ska bli supertrevligt att ta igen förlorad tid o snacka skit. Hihi!

Adios!